johnfromscratch

Musiken börjar på 1:40. The Killers har verkligen sina ljusa ögonblick.

Gick ut och åt i goda vänners lag. Åt råbiff till förrätt och Moules Frites till huvudrätt. Efterrätt behöver man inte.

Gick hem och såg film. TV6 visade en extremt nischad film: Southland Tales, av snubben som gjorde Donny Darko. På sätt och vis var var det en fortsättning på samma koncept: jordens undergång och revor i rymdtidskontinuiteten.

Jag vet inte var jag ska börja att förklara den. Extremt överdriven, dålig IMDB-rating och blev ganska sågad när den kom år 2006. Det verkade riktigt beige och det som fick mig att inte stänga av från början var musiken, som var vacker (och som jag till slut identifierade som Moby). Sedan började jag uppskatta filmen. Sedan började jag älska den som den var: den drev med den kalifornianska kulturen, polisstaten, kommenterade val och politik, militärindustrin och nyhetsunderhållningen. Den är svår att hänga med i, och det blir inte lättare av att man överflödades av intryck och samband hela tiden som man inte kan ta in första gången man ser filmen, så det enda man kan göra är att luta sig tillbaka och hålla i sig.

För att beskriva hur knäpp den är, se videon ovan: Justin Timberlake, för han är med i den och spelar sargad Irak-veteran, går runt omsvärvad av lättklädda platinablonda "sjuksköterskor" i en spelhall, iförd blodiga armékläder med en Budweiser i handen och läppsynkar till The Killers - All These Things That I've Done.

Fullt med populärkulturella referenser: filmen byggdes runt T. S. Eliot's dikt The Hollow Men med de klassiska raderna:

"This is how the world ends
This is how the world ends
This is how the world ends
Not with a bang, but with a whimper"

Och den frekvent förekommande militära utposten hette Planet Telex - som är titeln på en gammal Radiohead-låt.
Jag älskade den här filmen inte för de populärkulturella refenserna - utan för stämningen, som byggdes mycket kring Mobys musik som målade upp en stämning man kunde skära i med kniv. Precis samma stämning som i Donnie Darko. Men hade jag haft förväntningar, förutfattade meningar eller om jag ens visste vad det var jag tittade på när jag satte på den, så hade jag antagligen inte alls tyckt om den som jag gjorde nu.