På lördag gör franska DJ:en Brodinski ett gig på klubben Loftet i Debaser Medis. Videon ovan visar vad man kan förvänta sig, fast ännu mer awesome eftersom Medis inte är lika stort, plus att de kommer att ha VJ:s där också! Det måste man gå på!
Trött men med ett leende på läpparna, det är väl dagens tillstånd. Jobbade idag, jobbar imorgon, och på väg till jobbet lyssnade jag på Zero 7. "Everything Up (Zizou)" måste ju vara den bästa låten på nya albumet, just nu kan jag inte sluta lyssna på den.
Carro demonstrerade en intressant app till sin iPhone - den använder accelerometern och känner av hur mycket sängrörelser man genererar när man sover för att bestämma när det är bäst att väcka en på morgonen för att man inte ska bli morgontrött - och det funkar. Jag har faktiskt länge varit sugen på att köpa en Axbo som gör samma sak, men en sådan kostar ju 2000 kr och gör samma sak som en iPhone-app som kostar 7 kronor. Kanske måste skaffa en iPhone ändå ;)
Nej det är verkligen awesome på Wirströms. Var dit med JH och några av hennes vänner, entrén där var grym - jag går fram, slår ut med armen och river ner och krossar ett glas och våra soon to be bordsgrannar jublade. Jag jublade tillbaka.
Under kvällen hade vi en knivskarp tävlan mot dem och stryk fick man, men vi kom överens om att vi ses nästa gång och då jävlar... ;) När jag kom hem fick jag ett SMS från JH - vill du att jag ställer in min date imorgon och träffar dig istället? - visst, JH, fin idé.
Klart man peppar med crazytechno! Ikväll är det Quiz Night på Wirströms och min enda lediga kväll på en och en halv vecka så det enda som gäller är gå all in, flat out.
Google Voice Mail, som används i Nexus One, behöver en hel del mer arbete.
Rätt svar: "Hey babe, I've just left work, its about 7:15. I'll see you at home. Bye."
Rätt svar: "Hey Brian it's dad, give me a call."
Och så här menar de att en fax låter.
Vad håller de på med i iPhone-lägret då? Jo, de introducerar vuxen-app-kategorier bara för att ta bort dem igen några timmar senare. Jag tror aldrig att Apple skulle våga sig på att släppa en sådan kategori fri.
John önskar godnatt med en cover på Kid Cudi feat. Ratatat - Pursuit of Happiness som var favoritlåten på Cudis debutalbum. Här har Barbara gjort en avslappnad tolkning av den.
Speciellt omnämnande får även Dexter, såg åttonde avsnittet av fjärde säsongen i 720p idag och det räddade mig lite från mig själv. Det är en serie som jag ofta tycker är lite dum och lite ytlig men den talar till en, eftersom allt Dexter går igenom egentligen bara helt vanlig, mänsklig problematik fast i extremfall, där problemen dras till sin... spets. Så det är mycket man känner igen, ja minus allt knivande då.
Kanske bara för att jag hade en föreläsning i lyrik igår, men personligen överrumplade det förflutna mig lite idag. De sista replikerna i Dexter-avsnittet förklarade i alla fall bra. Dexters inre monolog fritt översatt till svenska, där han gör en syllogism:
"Kanske det bara är monster som inte känner någon ånger.
Om det är mänskligt att fela måste ånger också vara det.
Vänta, innebär det att jag är mänsklig?
Oj."
Ridå ner.
Det är sjukt intressant att följa Toyota. Det senaste är att herr Toyoda själv, och mamman till frun i polisfamiljen som utplånades i en skenande Toyotatillverkad bil, vittnar i kongressen. Men än mer intressant är ABC News rotande i det hela. De har kommit fram till den intressanta insikten att problemet inte (bara) ligger i gaspedalen utan att en enkel kortslutning i elektroniken, och att detta även går att återskapa. Det fula är att bilarnas diagnostiksystem inte överhuvudtaget känner av det här som ett fel. Det riktigt fula är att Toyota alltså just nu återkallar och reparerar bilar för felen i gaspedalen, och att det alltså fortfarande finns bilar med känsliga elsystem.
Se när man kopplar in en sladd och motorn bara rusar.
Galet, det får en att sakna okomplicerade gamla bilar som använde sköna gamla mekaniska kopplingar istället för drive-by-wire. Passat -89 med 90 hk och hål i grenröret, det är kärlek :)
EDIT: Men en detalj tål att tänka på, och det är att eftersom bilens diagnostiksystem inte registrerar ett fel, så går det inte att veta hur ofta det här orsakat olyckor. Bara för att det går att återskapa i en kontrollerad miljö behöver det inte betyda att det lätt kan hända "i verkligheten". Det finns fall där förare vittnat om saker som tyder på elfel, men hur vanligt det är går inte att säga.
Jag upptäckte electropop-bandet Delphic idag och fastnade för det direkt. Om det är så värst bra vet jag inte, men det var väldigt skönt att lyssna på. Låter lite som ett ytligtare och glättigare Bloc Party som man börjat mata med Prozac mot deras värsta post-tonårsdepressioner och gett dem en synth att distrahera sig med. Fortfarande lite mellow, men utan riktig frustration ;)
Frustration, och storstad, och allmänt engelskt elände är dock Bloc Party duktiga på, så till den grad att jag associerar dem med det gulorange:a ljuset från natriumlamporna i gatlyktorna. Fan, jag slås fortfarande av hur overkligt bra de är.
Dessutom har jag läst Hjalmar Söderberg- och August Strindberg-noveller som en del av min läxa i Allmän Bildning, fyfan vad de kunde skriva. Särskilt Strindberg, han har ett modert språk med korthuggna meningar, även om alla ord kanske inte är purfärska så det är helt klart förståligt. Jag kollade precis när han skrev det jag läste, novellen "Ett halvt ark papper" (som jag, och säkert många av er andra, stötte på i gymnasiet), och det visade sig vara för 107 fucking år sedan! Men så var han ju banbrytande också.
Vill ni läsa Ett halvt ark papper så finns den här. Jag rekommenderar det starkt, det är knappt en A4-sida och man får en liten upplevelse. http://runeberg.org/strindbg/etthalvt.html (en parentes: tuberkelfri mjölk syftar på pastöriserad mjölk, som främst gavs till barn back in the days.)
Efter lite övervägande som var ett resultat av på tok mycket dötid, vilket jag tackar SL för, kom jag till slutsatsen att Yeah Yeah Yeahs måste vara det bästa rockbandet. Helt solklart är i alla fall att sångerskan Karen O är bästa rockbruden. Jag kommer inte på några som kan mäta sig med Karen O, Nick och Brian.
De spänner mellan grymma ballader i Maps
till totalt stenhård rock där Karen O verkligen utnyttjar sina vansinniga röstresurser, som i Black Tongue
till ren lekfullhet i Cheated Hearts.
Och även om det i stort sett bara krävs Karen O för att göra en bra låt, och även om kompen är relativt enkla och låtarna ganska okomplicerade så blir det så förbannat bra just för att det är så enkelt och effektivt.
Har ni själva något favoritrockband?
Idag var en sådan där dag då man ser snö blåsa från taken och människor gå förbi stelfrusna nere på gatan, och så sitter man själv och har det gôtt och lyssnar på mysig folk, här från brittiska Mumford & Sons. Briljant video, får mig att sakna min gamla moped, en Yamaha av klass II som gick 233% av dess lagliga hastighet :)
Nachos, rom, Modern Warfare 2 och Det femte elementet med David igår, jävligt trevligt och det var grymt kul att se filmen. När har nostalgiska minnen om en film och ser om den blir man ofta besviken, men Det femte elementet är precis lika knäpp och awesome som man minns den. Men så har Luc Besson regisserat den, och så är ju Gary Oldman med!
Och Milla Jovovich är ju lite grym också. En audition-video från Det femte elementet:
Jag har gått runt och lyssnat på Kasabian hela dagen idag med iPod och q-JAYS
Man behöver lite kvalitetstid om man inte träffats på ett tag. Jag hade inte sett Elisa på över två veckor så jag fick en spontan idé och bjöd hem henne, fick städa rummet som fan innan. Bjöd henne på en tämligen anspråkslös middag. Men som så ofta med Elisa hamnade vi i en djuplodad diskussion, den här gången om bad girls/bad boys och vad som gör att man fastnar där. När vi sedan skulle se på Vicky Cristina Barcelona - hon ville inte se en actionfilm/thriller så det var det enda jag hade förutom American Beauty - så behandlade den precis samma sak, den "rationella kärleken" vs. den man vet är en idiotisk idé men som man ändå (kanske på grund av det) inte kan motstå. Och alla situationer huvudpersonerna gick igenom gav dem exakt ingenting, i slutändan var de mer eller mindre lika förvirrade som i början av filmen. Woody Allen är duktig på att berätta, särskilt så ironiserande som han gjorde här, och de här var fan underbart!
Men bieffekten av den här kvällen är att det är grymt välstädat här just nu. Alla jag känner är välkomna - dock bara 1-2 i taget, fler får inte plats!
Men imorgon är jag gästen, dock hos David. Eftersom alla tjejer är på tjejmiddag hittar vi på något själva - chillar och spelar TV-spel ;)
Mupparna på TV6 hade den förnämliga smaken att välja en låt av danska Trentemøller till deras trailer för Vampire Diaries, låten Moan. Trentemøller gör jävla bra minimal house och det finns i rätt hyfsad kvantitet på Spotify.
HTC Supersonic renderad - LCDPORR!
I måndags såg jag en kille med en Google Nexus One och sedan dess har jag varit lite Android-besatt, så jag agerar ut det med den här posten.
Har ni sett en HTC Touch HD2? Det har jag, först på Media Markt och sedan i min lillebrors kompisars Jehovas-händer - ena killen hade en HD1 och den andra en HD2! Och kalla mig prylfetichist men den jättestora, ljusa 480x800 pixlars 4,3"-skärmen sköt habegäret i höjden. Man kommer dock ner snabbt på jorden igen när man inser att den kör Windows Mobile.
Men HTC är på väg med HTC Supersonic som i stort sett är en HD2 med Android. NOW WE'RE TALKING!
Eftersom många anser att allt borde köra Android, finns det förvånande nog ett projekt där några hackers utvecklar Android för den stackars bortglömda SE Xperia X1. Nathalie hatar verkligen sin så jag kanske borde röva bort den och skända den med Android ;)
HTC har för övrigt precis lanserat sina efterföljare till Hero: Legend. Plus en mobil som basically ÄR Google Nexus One: HTC Desire.
Desire.
Jag ska inte gå in på teknikaliteter, men den kommer preliminärt den första april.
Puma Phone.
För de lite mindre tekniskt intresserade har Puma lanserat en telefon (utan Android) med lite roliga gimmickar - använder man miniräknaren för att räkna ut enkla tal retar den en, musikspelaren har en skivtallrik som går att scratcha och det mest intressanta - en solcell på baksidan som laddar den så pass bra att en timmes soltid ger två timmars musikuppspelningstid. Det är rätt bra effektivitet!
Genom en bekant som blev produktchef på JAYS AB fick jag tillsammans med ca tio andra den lite väl svulstiga titeln Ambassadör för ett par år sedan. Det har visat sig genom att jag fått ta del av deras produkter och testa prototyper innan lansering, egentligen utan någon direkt motprestation förutom att synas med dem och svara på frågor om dem.
Och jag tycker att det är riktigt bra grejer - designade och konstruerade i Sverige och tillverkade i Kina. De hade lite kvalitetsproblem i början men nu har de fått bukt på dem.
Jag bumpade lite på honom om att vi ambassadörer borde få rabatt på sortimentet. Det gick igenom, och jag köpte därför ett par av flaggskeppsmodellen, q-JAYS. Det femte paret JAYS de skickat mig (dock det första jag betalat), och de kom idag!
Förpackingen är snygg, minimalistisk och liten. Men den är ordentligt fylld med grejer - silikonpluggar i fem storlekar, ett extrapar medium och ett par i skum. Flygplansadapter och splitter. Åtta par extrafilter, manual, två förlängningssladdar; en med rak anslutning och en L-formad, ett läderetui och naturligtvis in-ear-lurarna själva!
Mediumpluggarna som satt på lurarna passade bra och jag kopplade raskt in dem i min iPod och satte på en favoritlåt, Soft Shock med Yeah Yeah Yeahs. Grymt fin ljudbild, men diskanten var lite väl vass - virveltrumslag, hi-hat och cymbaler skar lite i öronen. Det kunde bero på mp3-kompressionen, och mycket riktigt - det visade sig vara 192 kbps mp3, något jag annars inte ansett haft för dålig kvalitet, men ju bättre man kan återge källan, ju bättre kvalitet behöver källan ha. Sätter på Massive Attack - Pray for Rain från nya albumet Heligoland i 320 kbps, lägger mig ner på sängen och sluter ögonen. Ljudet är smått otroligt för att vara in-ear-lurar. Basen är fast men kan ryta till bra ändå, mycket, mycket bättre än jag förväntat mig, mellanregistret är väldigt detaljerat och diskanten hörs klart och tydligt men inte vasst. Det fungerade till och med bra att lyssna på en del electro, Justice aggressiva synthattacker gör sig galet bra i dem! Stort plus är att de inte har så hög känslighet, och således hör man inget bakgrundsbrus även om de medför att man får höja volymen lite mer.
Ni kanske tänker att jag inte kan recensera ljudet förrän jag spelat in dem, men så är inte fallet. För det här är inte lurar med dynamiska drivare, q-JAYS är IEM:s - in ear monitors, och de använder balanserade armaturer som inte kräver inspelning. På sin höjd ska öronen vänja sig vid dem.
Designen är trevlig, inte uppseendeväckande utan återigen: minimalistisk. Och minimala - de här har TVÅ armaturer, en för bas och en för mellanregister och diskant - och ändå är de mindre än några andra in-ear-lurar jag sett. De har dessutom påkostade lösningar som kevlarförstärkt sladd, vilket ger bra hållbarhet men tyvärr fortplantas skrapljud ganska lätt i sladden.
I andra tester har q-JAYS överlag fått väldigt bra betyg, de har jämförts med in-ear-lurar i 2000-3000-klassen. I skrivande stund går de att få tag på för 1300 kr, och det får nog ses som väl värt det, om man vill ha riktigt bra ljud i liten storlek och är beredd att betala för det.
Några frågor på det?
Det är skönt när man kan känna att man haft en riktigt bra dag. Jag menar, det måste inte hända en massa spännande saker och vara shock-and-awe för den saken skull. Vardagen är nog bra. Idag: två timmars föreläsning i Numeriska metoder, lunch och skolarbete med ett par vänner i tre timmar, långfika med Gaby i en och en halv, hem och ta det lungt. Slacking ska man inte underskatta! Nu ska jag ladda ner en massa musik till min iPod över natten för förhoppningsvis kommer mina q-JAYS imorgon!
Tycker faktiskt att mina bildartefakter är jävligt snygga, nu har de antagit en lila nyans och fick mig att börja tänka på Ratatats meskalintrippade grafik.
Bevisföremål 1A i fallet om jag ska köpa en ny dator. Det verkar som att grafikkortet håller på att dö, för jag har spännande, flimrande effekter på skärmen och när man stänger ett fönster ser det ut ungefär som när man krossar en spegel. Extremt psykedeliskt. Precis när jag höll på att skriva det här inlägget blev skärmen svart, bilden kom tillbaka bara för att kort meddela att grafikdrivrutinens kernel slutat fungera, sedan blev det svart igen och den grafikkortet slutade skicka signal till skärmen, men efter en omstart fungerar det igen (även om de spännande effekterna kvarstår).
På jobbet står radion alltid på. Jag fick gå igenom fem timmar av The Voice (vissa låtar hörde jag tre gånger) tills jag bytte till P3. Där spelade de, förmodligen eftersom det är alla hjärtans dag, Sexy Boy av Air. Den låten ligger som spår två på albumet Moon Safari från 1997, som vissa kallar för det bästa albumet att älska till.
Jag önskar er alla där ute en god alla hjärtans dag!
Faktisk bild från en Honda-handlare i Houston, Texas.
Det blir alltid väldigt spännande när stora företag gör bort sig totalt. Nej, jag tänker inte på Erin Brockovich även om den gick på TV ikväll, utan på Toyota. Ni har säkert hör något om återkallandet som görs just nu.
Det började, som så mycket annat, med en tragisk olycka som fick mycket uppmärksamhet: en polisman med familj körde en lånad Toyota när gaspedalen fastnade, de forlorade kontroll över bilen och åkte av vägen i hög hastighet. Alla dog omedelbart.
Efter detta har det varit en lavin. Först återkallade man för att golvmattorna fastnade i gaspedalen, sedan upptäckte man att det OCKSÅ var fel i gaspedalens konstruktion. Man har blivit tvungen att återkalla, och sluta sälja åtta olika modeller, bland annat Camry och Corolla, USA:s andra respektive fjärde mest sålda bil 2009. Sprickorna i fasaden hos Toyota blev mer och mer uppenbara: Man har fått återkalla Prius för relaterade problem. Toyotas pick-ups har i samma vända återkallats för spruckna drivaxlar och rostproblem. Återkallningarna har spritt sig till Europa. I Japan fick Prius pris som årets gröna bli, vilket Toyotas chef Akio Toyoda avböjde på grund av de här händelserna. I USA har man fått stoppa hela fabriker temporärt. Jag vet inte varför man gör alla de här återkallandena samtidigt, men de måste tycka att det är bättre att ta all negativ publicitet nu än att göra fler återkallanden i framtiden.
Toyota har verkligen tappat bollen här, från att ha varit det största märket på världens största bilmarknad, pionjärer i miljöbilssegmentet och kända för sin pålitlighet till att vara helt utfrysta.
Nej, jag kom tyvärr inte iväg på Debaser Medis idag. De skulle visst på Debaser Slussen där det spelades skäggig rock och då kände jag att jag lika gärna kunde stanna hemma ;)
Däremot måste jag bara passa på att hata lite mer på Apple iPad med den här fantastiska sammanställningen av deras keynote. Engelskan behöver fan fler adjektiv!
Punks Jump Up har en förkärlek för att remixa svenska artister, och det var genom deras första Kent-remix, den på Vy från ett luftslott, jag upptäckte dem. Tycker det är ett så bra namn att jag tog det som mitt Xbox-gamertag: PunkJumpUp.
Att vara besatt av musik kräver sin man, och inte minst sin utrustning. Hemma har jag underbart ljud, men inte on-the-go. Idag beställde jag ett par q-JAYS från min kontakt - med vederbörlig personalrabatt naturligtvis. Det är för övrigt ett par riktigt imponerande lurar: istället för den vanliga konstruktionen med magnet och spole har den två armaturer (samma teknik som används för medhörning i scensystem fast de brukar bara ha en) som är extremt kompakta och ger ett lite kallare, mer exakt ljud. Det ger både fördelar och nackdelar: Electro kan upplevas lite osmickrande, men i vanlig studioinspelad musik kommer man höra otroligt mycket mer detaljer.
Men electro upplevs ändå bäst med en öl på ett fullsmockat dansgolv, och därför blir det Debaser Medis ikväll. MRTN STOCKHOLM BEAT CONNECTION och TOP BILLIN!
Skön disco, och med en sådär härligt epilepsiframkallande video
Ibland kommer bra saker till de som väntar på det. Ni minns hur jag klagade på att den där Asus-datorn fick sämre poäng i Geekbench än min MacBook, och att jag ville ha en dator med Core i3/i5 och under 2 kilo? Sweclockers rapporterar nu att Asus ska släppa en ny variant av den under Q2 2010, med andra ord under April-Juni. Och den har precis vad jag vill ha: Core i5, 1,7 kilo, 10 h batteritid. Och exotiska saker som WiMAX och Altec Lansing-högtalare.
Den hade gärna fått ha bättre grafikkrets, men man kan inte få allt här i världen. Bara den får ett rimligt pris nu också!
Var på Wirströms Quiz Night ikväll, en tilldragelse på den gamla engelska puben med namnet Wirströms i Gamla Stan, där man sitter i källarvalven, där man hör två engelsmän skrika ut frågor om vem Leslie Nielsen spelade i "Nakna Pistolen"-filmerna, där man dricker Hobgoblin i långa banor, där man vinner konstiga skivor med 60-talshits, där man hör Miike Snow's Silvia två gånger samma kväll och sagda engelsmän skråla till "Use Somebody". Var där för två veckor sedan, var där idag, och lär vara där om två veckor igen.
Gå dit.
Den här Yeasayer-videon är riktigt wierd även med mina mått mätt. Tänkte posta den i julas, men jag ändrade mig eftersom jag inte vill göra min blogg Rated R. Med andra ord: EN MASSA NAKNA MÄNNISKOR MORALPANIK
Med det sagt rycker jag på axlarna och postar jag den ändå, för den femte Mars spelar Yeasayer på Debaser Slussen, och jag hade lätt gått på den om jag inte varit en cheapskate. Passa på att gå på det, ni andra sköna människor.
Hur ska en cheapskate komma in på Deb Slussen då? Jo, han går på Sveriges Ingenjörers tidningsrelease"fest" där den 17:de. Och han tar Chrystal med sig (inte champagnen, tjejen). 18.30.
PS. Jag vill också ha en sådan där glänsande golvpuka i plexi.
Nej allvarligt. Jag körde en Geekbench på min fyra år gamla MacBook och fick 2651 poäng. Den datorn som jag vill ville köpa får ca 2100 poäng, och det är ju ett nedköp i ordets rätta bemärkelse. Den här gamla trotjänaren behåller jag nog ett tag till, tills det kommer något signifikant bättre som en Intel Core i3/i5 i en dator på under två kilo och 8000 kr med inte jättedålig batteritid.
Om ni vill mäta e-penis jämföra era datorer, ladda ner Geekbench och posta era siffror i kommentarerna!
Citrix är kända för att mest tillverka tunna klienter, dvs. enkla datorer som är uppkopplade till en server som sköter själva beräkningarna (och används dagligen av oss KTH-studenter i NADA-datorsalarna, de är dock av märket Sun). De har tagit sin idé ett steg längre och har tagit fram en intressant mjukvarulösning som innebär att ens smartphone agerar tunn klient mot ens hemdator, och det här tror jag starkt på. Det innebär att man kan göra tyngre beräkningar helt portabelt, och har man bara en bildutgång i telefonen kan man även koppla in en extern skärm och annvända den just som en dator, och detta med en telefon med helt normala smartphone-specs.
Det är helt klart något jag kunde ha användning för just nu, när jag är fast i Sundsvall. Vet att jag egentligen hade behövt vara i Stockholm idag. Samtidigt känner jag att det är min plikt att vara här eftersom jag varit rätt orolig för min lillebror på sistone. Han hamnade kvar mitt i korselden av passiv-aggressivitet och baktalande mellan våra separerade föräldrar, och han hade rätt mycket ångest över det när jag var uppe i julas.
De verkade behöva någon utifrån som kunde tala om för dem vilka idioter de betedde sig som, och vi nystade i de röriga relationerna mellan bror, föräldrar och morföräldrar. Det verkar ha gjort det bättre, ser jag nu. Idag har brorsan och jag köpt Sherry, konserverade päron och After Eight, och nu rycker han i mig för att få iväg mig från datorn och göra efterrätt med mig.
Den här gången tror jag nog att jag kan åka söderut igen med bättre samvete.
Tåget till Sundsvall är för närvarande 55 minuter försenat men det är okej, jag tagit min MacBook på en
farewell ride, har Internetanslutning men även en pocketbok och en iPod med mig. Den något korpulente mannen två stolar framför mig sitter genom ett långsökt sammanträffande vid JUST en sådan Asus-dator som jag vill köpa. Lever "I'm a Mac - I'm a PC"-reklamen...
Höll på att dö lite av den här Mac-parodien på I'm on a boat. Tandem fixie >< I'm pluggin' girls, you're at work pluggin' in devices!
Ska inte ställa några frågor om Asus:en för SSSCH! vi är i den tysta kupén och han snett mitt emot mig tittar på alla som viskar till varandra som om han tänker slita skallen av dem, och gjorde just praktiskt taget detta med en som pratade i mobilen. Nu när jag skrattade till när jag kollade på den där videon jag postade fick jag dödsblicken!
On the road again...
Fischerspooners gärning är lika mycket performance som det är musik, nog skulle man allt vilja se dem någon gång!
Om man vill mäta räknekraften hos en processorkärna är ett bra, extremt enkelt sätt som man länge använt, att låta den räkna fram decimalerna hos pi och mäta hur lång tid det tar. Jag har suttit och kollat statistik ikväll, för imorgon åker jag och min MacBook upp till Sundsvall - och det är bara en av oss som återvänder.
Den fyraåriga del av mig som är gjord av plast, metall och bromerade flamkyddsmedel (nej, det är inte min hjärna) ska nämligen passas över till min morfar. Så småningom ska jag köpa en ny dator, en bärbar som ska ersätta de jag har hemma just nu, men det är ingen direkt brådska eftersom jag inte är beroende av en bärbar dator i skolarbetet för närvarande. Fast jag har faktiskt redan hittat en möjlig kandidat, en Asus på 1,5 kg med 11 h batteritid, 4 GB RAM, en halv terabytes hårddisk, och som kan visa film i 1080p och köra Call of Duty: Modern Warfare 2.
Men jag har som sagt inte bråttom. Så svaret på frågan jag ställer mig: "Behöver jag prestanda för att kunna räkna ut en miljon decimaler hos pi på 23 sekunder, eller klarar jag mig på 37?" är inte akut.
Staygold är ju riktigt bra, så jag kollade upp dem på Spotify. De hade bara två låtar - remixer - ute, varav en på bandet Le Le som jag aldrig hört förr, så jag lyssnade lite på dem. DET ÄR SÅ JÄVLA BRA!
