johnfromscratch

Om man har dansande orangutanger i sin video, ja då är det obskyrt.

Var på Sommar!, förr känt som Trädgården, på Kungholmen ikväll med Chrystal och S:t Matteus. Kyckling, potatissallad och Sangria blev middagen, sedan drack jag horribla mängder öl och Xide till det facila priset av 30 kr och vi dansade skiten ur oss till grym house, on occasion lite indie (HELL YES, de spelade bland annat Doves - Here Goes the Fear, Dandy Warhols - Bohemian Like You, The National - Bloodbuzz Ohio som jag såg live förra helgen, The Presets - Girl and the Sea, Punks Jump Up-remixen på Lykke Li - Breaking It Up och andra personliga favoriter. Jag kunde ha suttit där och skrålat med utantill i texterna hela kvällen). Men jag dansade på satans tappert tills klockan var 01 och jag undrade varför jag var så trött. Sedan stirrade jag punch-drunk lite extra på visarna och kom underfund med att jag varit igång i 20 timmar, och då tyckte jag att det började bli dags att gå hem. Droppen blev när de spelade Håkan Hellström, vilket är värre än Marburgvirus. Efter att ha besökt garderoben hörde jag låten jag embeddat ovan och blev smått förstummad. För jag hade slöbrowsat Spotify innan jag stack till Sommar! och snubblat över Brodinsky och då kommit att tänka på Meng, som jag råkat smitta med en Brodinskylåt. Då hade jag tänkt "vilken?" och först inte kunnat hitta den, men hade browsat vidare och snubblat över Noob. Med hjälp av en korssökning på dessa båda hittade jag Peanuts, och det var ju den!

Och av samma galna slump blev den sista låten jag hörde innan jag drog från Sommar! Brodinski & Noob - Peanut Club. Det som påbörjade kvällen hemma hos mig fick avsluta den på ett dansgolv på Kungsholmen, och det kändes ganska lämpligt.