johnfromscratch

I 21-årspresent fick jag lämpligt nog en ny bok, just den bok jag velat köpa sedan jag såg den i händerna på en tjej på jobbet. Det visste inte min mor om, men ändå kom den ner med i ett postpaket stämplat i Sundsvall, till min glädje.

Kunzelmann & Kunzelmann heter den, skriven av Augustpristagaren Carl-Johan Vallgren, och redan efter ett par sidor är jag totalt uppslukad av dess pricksäkerhet.

Den handlar om en 30-någonting man som är så tragisk att det blir fantastiskt roligt. En känslokall människoföraktande intellektuell som tappat styrfarten, en populärkulturshatande snobbig akademiker var känslor man ser bottnande i hans egen blandning av förvirrat självförakt, grandiosa planer, överanalyserande, ångest och avtrubbning. Det låter som att det mest borde vara jobbigt att läsa om, men skrivandet gör det otroligt bra. Och man känner faktiskt med, och lite igen sig i, karaktären Joakim.

"Det senaste året hade han målmedvetet ägnat åt att stirra på tapetmönstret i sitt arbetsrum, slänga oöppnade räkningar på hög under sängen och håglöst surfa genom nätet på jakt efter avklädda kvinnor som för ett ögonblick kunde hugsvala hans missriktade lidelse. Köket var numera en uppsamlingsplats för tomma vinflaskor à 600 kr styck (Château Beau-Séjour Bécote -82, Eitelsbacher Karthäuserhofberg Riesling Auslese -89, Pommard Grand Clos des Espenots -99)."

Den är faktiskt skitkul.